Jag måste vara korkad, tom och glad...
..för hela världen är så underbar. Eller i alla fall kan jag garantera er att Raglan är sjukt underbart. Kanske beror det på surfen, hängmattorna eller så är det bara faktumet att det ligger på Nya Zeeland som ger oss denna känsla. Men jag tror nog det har med das Pendejo att göra. Olyckligtvis blev vi tvungna att lämna denna plats av frihet bakom oss igår... jag måste säga att det är första gången vi båda två känt oss uppriktigt ledsna över att lämna en stad bakom oss. Varför? Jo det kändes som ett hem.
Dagarna i Raglan bjöd precis som Sofia skrev på surf och enormt härliga människor. Vi tog även upp våra barnasinnen genom spel och några trädklättrande stunder. Men ja, ni behöver ju inte oroa er för oss vi kollen! Typ…
Jag vill nu passa på att tillägga att det inte är alla som lyckas ställa sig upp på surfingbrädan under första surfingturen. Speciellt inte då man enbart fått en 5 minuters lång introduktion på land...ja, vi är STOLTA!