Diskussionerna har gått heta över vad som ska ske näst här för oss på Nya Zeeland. Det är ju nämligen lite svårt att toppa bungyn... Men igår, en helt vanlig måndagskväll, togs beslutet att vi skulle ta oss an canyoning. Troligtvis är ni lika förvirrade som vi var, vad f*n är canyoning? Kort och gott kan man säga att man tar sig ned för ett vattenfall som innehåller hopp, slides och bara bergväggar som man ska hissa sig ned för. Lite som bergsklättring åt fel håll med en massa vatten inblandat! Det sägs vara "Mother earths own disneyland"

 

Vi började med att vandra 20 minuter upp för ett berg där vi sedan klämde oss i våra fagra våtdräkter. Efter ett antal genomgångar av säkerhetsrutiner begav vi oss mot vår första bergvägg och fick ett fint välkomnande av ett stup som slutade i en lagom iskall vattenpool. Jag säger bara en sak; Pappa du skulle ÄLSKAT detta! Vi åkte i naturliga vattenkanor på mage, rygg och rumpan, hoppade från bergsklippor ner i små vattenpooler och tog linbanan över tha canyon. Att vi hade en störtskön guide, Millie gjorde det hela ännu bättre. Hon såg till att vi gjorde allt och lite till samtidigt som hon ansvarade för livlinan... Jag menar om Sofia hoppar från ett stup på 5 meter måste det vara en bra guide!

 

Här kommer lite bilder från våran dag! Jag vill ju då säga att bilderna inte riktigt gör upplevelsen rättvisa så vill ni veta hur det var måste ni göra det själva...det ska faktiskt finnas en som utgår från Idre!